KONST / Akvareller, Gouacher, Blandtekniker & Teckningar / Blyerts 4391128
*
nr 439 1128
Blyerts
Julius Kronberg, Man & kvinna, 10 x 8
Utrop:
300 kr
Såld:
300 kr
Sista tid för bud online:
måndag 20 november 2006
kl 16:17:33
- Budhistorik
Tid
Kund
Bud
20/11 14:49:07
1
Vinnande bud
- Läs mer...
Marianne Westman (f. 1928)
Keramiker, formgivare och mönstertecknare. AnstÀlld pÄ Rörstrand 1950-1971.
Tilgman Keramik
Tilgman Keramik var en svenskt keramikfabrik verksam sedan slutet pÄ 1940-talet till mitten av 1970-talet.
Orientmatta
Konsten att knyta mattor utvecklades sannolikt pÄ Centralasiens stÀpper för flera tusen Är sedan. Nomadfolken behövde nÄgot som kunde skydda mot vinterns strÀnga kyla, nÄgot som var mer hanterbart Àn fÄrskinnsfÀllar. Samtidigt skapade man prydnader till sina tÀlt. Materialet till varp, inslag och lugg fick man frÄn hjordarna av fÄr och getter.
*
Blyerts
nr 439 1128
Blyerts
Julius Kronberg, Man & kvinna, 10 x 8
| Utrop: | 300 kr |
|---|---|
| Såld: | 300 kr |
| Sista tid för bud online: |
måndag 20 november 2006 |
- Budhistorik
| Tid | Kund | Bud |
|---|---|---|
| 20/11 14:49:07 | 1 | Vinnande bud |
- Läs mer...
Marianne Westman (f. 1928)
Keramiker, formgivare och mönstertecknare. AnstÀlld pÄ Rörstrand 1950-1971.
Tilgman Keramik
Tilgman Keramik var en svenskt keramikfabrik verksam sedan slutet pÄ 1940-talet till mitten av 1970-talet.
Orientmatta
Konsten att knyta mattor utvecklades sannolikt pÄ Centralasiens stÀpper för flera tusen Är sedan. Nomadfolken behövde nÄgot som kunde skydda mot vinterns strÀnga kyla, nÄgot som var mer hanterbart Àn fÄrskinnsfÀllar. Samtidigt skapade man prydnader till sina tÀlt. Materialet till varp, inslag och lugg fick man frÄn hjordarna av fÄr och getter.
Keramiker, formgivare och mönstertecknare. AnstÀlld pÄ Rörstrand 1950-1971.
Tilgman Keramik
Tilgman Keramik var en svenskt keramikfabrik verksam sedan slutet pÄ 1940-talet till mitten av 1970-talet.
Orientmatta
Konsten att knyta mattor utvecklades sannolikt pÄ Centralasiens stÀpper för flera tusen Är sedan. Nomadfolken behövde nÄgot som kunde skydda mot vinterns strÀnga kyla, nÄgot som var mer hanterbart Àn fÄrskinnsfÀllar. Samtidigt skapade man prydnader till sina tÀlt. Materialet till varp, inslag och lugg fick man frÄn hjordarna av fÄr och getter.


